Förra kapitlet:

”Vakna” sa en okänd röst. Jag öppnade sakta ögonen och såg en sjukt snygg kille som höll om min arm, antagligen var det Isaac. Vi gick in checkade in och gick på flygplanet, Jag satte mig ner på min plats och Isaac satte sig snabbt bredvid mig. Om jag inte varit så trött hade jag tyckt det var konstigt. Jag lutade mitt huvud sakta mot hans axel och somnade om snabbt.

”Du måste vakna nu” viskade Isaac i mitt öra. Jag tittade upp och såg en lampan som betydde att man skulle ta på sig bältet blinka. Jag tog bältet och försökte knäppa det, men det gick inte. Jag försökte och försökte men det ville aldrig.

”Ehm, Isaac kan du hjälpa mig med bältet?” frågade jag försiktigt. Han nickade och tog mitt bälte. Hans hand låg mot min mage och han tittade in i mina ögon, jag vände snabbt bort mitt ansikte och han satte lätt i bältet. Jag tittade mot Chelsey och såg att hon höll på att ta en bild på sig själv. Antagligen skulle hon lägga ut den. Kevin kollade surt på Isaac och mig. Jag var inte hans flickvän längre så då skulle han väl skita i vad jag gjorde.

”April..” sa han mjukt.

”Ja?” sa jag irriterat.

”Vi måste prata, vi går och äter på en restaurang och reder ut detta?” sa han. Jag nickade sakta, och började gå upp mot mitt och Chelseys rum.

”Var ska du?” frågade han med en besviken röst.

”Byta om” svarade jag tyst, och gick in till vårt rum och jag öppnade snabbt en av mina resväskor och tog det som lade överst. Jag tog snabbt på mig det innan jag gick ut igen där Kevin stod. Vad som än skulle hända behövde vi lösa detta, För Chelseys skull.

”Snyggt” sa han och granskade mig en sista gång innan vi började gå ut från hotellet. Vi gick under tystnad, och efter ett tag kom vi fram till en vanlig restaurang. Kevin gick in genom dörrarna, jag följde sakta efter honom och satte mig vid samma bord.

”Hej, vad vill ni beställa” sa en sockersöt servitris. Kevin log mot henne och tittade snabbt ner i menyn.

”Pommes och hamburgare, och en Coca cola” sa han och ögonen glänste, så som dom gjorde när han såg något han ville ha. Jag suckade ljudlöst och himlade med ögonen. Servitrisen vände sig om mot mig.

”Och vad vill du beställa?”

”Samma som Kevin” sa jag surt. Hon började gå iväg mot dom stora dörrarna och försvann.

”Vad är problemet?” sa Kevin kallt.

”Vi skulle prata om oss, inte hitta en ny tjej till dig” sa jag surt och lade armarna i kors.

”Seriöst kan du sluta vara så barnslig? Jag tyckte bara hon var snygg”

”ja, och det är det ända som betyder något för dig” sa jag och började resa mig upp. Kevin tog snabbt tag i min arm och drog mig till honom.

”Nej, du är den ända jag vill ha” sa han och kysste mjuk min panna.

”Bevisa det då” sa jag fortfarande surt. Han böjde sitt huvud sakta mot mitt och kysste mjukt mina läppar. Jag drog undan mitt huvud och gav han en besviken blick. Det var alltid såhär det var, Jag gick alltid på det. Att vi skulle komma bättre överens. Det var gjorde sjukt ont i mig, så mycket älskade jag honom.

”Babe, vad är fel” viskade han i mitt öra.

”Allt, exakt samma saker händer varje gång” sa jag tomt. Han tog tag i min hand och kramade om den hårt.

”Här kommer maten” sa en annan servitris, tack att det inte var den andra tänkte jag. Jag satte mig ner på stolen igen och åt vi åt under tystnad. 

”Ska vi gå?” frågade han när vi ätit upp, jag nickade innan vi tog våra saker och började gå ut. Han tog tag i min hand och började gå bort från hotellet.

”Var ska…” jag hann inte säga mer innan jag blev avbruten.

”Bara följ mig” sa han kärleksfullt. Han kunde vara den mest romantiska killen när han ville.

Jag hörde havets ljud, det var så lugnande. Vi kom fram till stranden och jag böjde mig ner för att ta av mina skor. Vi gick mot vattnet och hans hand kramade mjuk om min.

”Babe, jag har saknat dig” viskade han och smekta sakta min kind. Jag kollade rakt in i hans ögon och böjde mig fram mot hans huvud. Jag log retsamt och stannade precis framför hans läppar.

”Du är som innan, Gillar fortfarande att reta folk?” frågade han tyst och jag raderade mellanrummet mellan våra läppar. Hans läppar mötte snabbt mina.

”mm” mumlade jag mot hans läppar. Han avbröt snabbt kyssen.

”Fan! Chelsey och Isaac måste undra var vi är. Vi måste skynda oss tillbaka” sa han stressat och började gå iväg.

”Ursäkta? Men kan vi inte berätta nu då eller ska allt vara som innan? Du skäms över mig eller hur?” sa jag och kände hur tårarna brände.

”Nej babe, men det kommer bli svårt att berätta så vi gör inte idag” sa han och kysste sakta min panna.

Vi gick snabbt tillbaka till hotellet under tystnad, dom stora dörrarna stod öppna och vi gick in. Vi sprang snabbt upp för trappan och precis när jag skulle gå in på rummet drog han tillbaka mig.

”Du har väl inte glömt något?” sa han och log, jag tryckte sakta mina läppar mot hans och Han särade på sina läppar och min tunga smekte hans. Han la sin arm runt min midja och började gå fram, jag kände något bakom mig och antog att det var väggen. Han satte sina händer på varsin sida av mitt ansikte. Jag duckade och gick under han arm och flinade.

”Babe..” sa han och gav ifrån sig en hög suck.

”Måste gå inte till Chels” sa jag och log innan jag öppnade dörren. Jag gick in och tog av mig skorna innan jag gick vidare.

”Var har du varit?” halv skrek Chelsey.

”Kollade bara runt” skrek jag tillbaka. Jag gick in till sovrummet där Chelsey satt och hon nickade snabbt. Jag kollade upp mot väggen och klockan var 23:00. Då kunde jag lika bra sova.

Jag tittade upp på klockan, 03:00. Chelsey sov fortfarande. Jag gick sakta upp från sängen och tog på mig shorts, en tröja och mina skor innan jag gick ut från dörren. I korridoren var det mycket svalare, jag gick sakta nerför trapporna och hälsade på tjejen som stod bakom disken. Hon log som svar och jag gick ut och satte mig på den långa trappan. Det var svalkade skönt mot min varma kropp och jag lutade huvudet mot muren. Tröttheten tog tag i mig och jag slöt min ögon.

”Hej, du kan inte sitta här ute och frysa” sa en obekant röst. Jag slog upp ögonen och möttes av ett par bruna ögon.

”vem är du?” frågade jag osäkert.

”ehm, Justin, hon som står i receptionen bad mig att säga till dig för dom låser dörren nu och då kommer du inte in” sa han osäkert. Jag nickade och slöt min ögon igen.

”Chaz ta upp mina väskor, jag måste nog hjälpa henne” skrek han till någon längre bort.

”Kom nu” sa han och sträckte ut sin hand. Jag tog tag i den och vinglade till men han fångade mig. Han flinade smått innan vi gick in igen.

”Var bor du?” frågade han och log sitt fina leende. Jag mumlade vilket nummer det var och han hjälpte mig uppför trapporna.

Vad tycker ni?

Kommentera!