ingen skrivlust...
Ska försöka skriva snart.
~Aprils perspektiv ~ Kapitel 15.
Förra kapitlet:
Jag känner hur något andas i min nacke. Jag öppnar genast ögonen och vänder mig om, och möts av Justins ansikte. Han ser så gullig ut när han sover. Jag lägger märke till att hans arm ligger runt min midja, men orkar inte bry mig. Utan jag lägger mig ner så att mitt huvud är vid Justins hals. Han luktar så gott, det går inte att beskriva hur han luktar utan han luktar som sig själv. Med ett leende på läpparna somnar jag om igen.
Sakta öppnar jag mina ögon. Det börjar bli mörkt ute och Justins arm ligger fortfarande runt min midja, jag lyfter försiktigt bort den. Jag sätter mig upp och klättrar över honom, Så tyst som möjligt för att inte väcka honom. Jag börjar gå ut mot köket när jag hör ett skratt bakom mig och vänder jag mig snabbt om.
”Jaså heter du också Bieber?” säger han med en trött röst. Jag tittar undrande på honom och förstår verkligen inget. Han pekar på mina byxor och jag tittar på dom. Då ser jag det, det står Bieber på rumpan. Jag skrattar generat och tittar försiktigt på honom.
”Mina kläder var inte så bekväma så jag lånade av dig” säger jag tyst och ger honom ett litet leende. Han nickar och sätter sig upp på soffan. Sakta drar han en hand igenom håret och tittar på mig
.”Var ska du?” frågar han och jag tittar mot köket.
”Jag är hungrig och jag är verkligen inte sugen på att äta godis till middag” säger jag och vänder mig om igen. Jag går ut till köket och kollar i kylskåpet. Med det är helt tomt. Justin kommer in i köket och sätter sig på diskbänken. Det är först då jag märker att han inte har en tröja på sig. Snabbt tittar jag ner och mina kinder ser säkert ut som tomater.
”Vad är det?” säger Justin och flinar. ”Och förresten har vi ingen mat så vi får gå och handla” säger han och jag tittar försiktigt upp på honom och han hoppar ner från diskbänken. Han går ut från köket. Jag sätter mig ner på det bruna bordet och kollar runt i hela köket. Det ser ungefär ut som vårt, fast detta är lite större. Justin kommer gåendes in i köket igen med en tröja på sig och tar upp sin mobil.
”Pizza?” frågar han och kollar på mig. Jag nickar till svar.
”Kebabpizza” säger jag till han och han slår in ett nummer på telefonen. Han går ut på balkongen och beställer det vi ska äta. Jag börjar känna av att huvudet börja värka igen och går fram mot ett av dom vita skåpen. Jag börjar rota runt i det och hittar den lilla asken med tabletterna i. Jag trycker ut en av dom och sväljer snabbt ner den med vatten. Justin kommer in i köket igen.
”Vi måste gå ner om tio minuter, för det tar ungefär fem minuter att gå dit” säger han. Han går in till vardagsrummet igen och jag följer efter honom. Jag slänger mig ner i soffan och lägger mitt huvud på kudden. Justin lyfter upp mina fötter och sätter sig ner på en liten del av den stora soffan.
”Jag får testa att fläta ditt hår” säger han plötsligt. Jag lyfter upp mitt huvud från kudden och kollar på honom.
”Visst” säger jag och sätter mig vid hans ben på golvet. Han tar tag i mitt hår och börjar fläta det.
Jag granskar noga den långa flätan i spegeln, den blev faktiskt riktigt fin även om Justin inte riktigt kunde fläta från början. Han satt och gjorde om den flera gånger innan han blev hyffsat nöjd med den. Jag tar upp dom svarta solglasögonen och sätter dom på mig. Justin hade gett mig dom innan för att inte alla skulle känna igen oss, eller han menande mest mig. För om alla visste vem jag var kunde det bli riktigt jobbigt och det kunde bli en massa rykten om oss. Jag drar ner det vita linnet lite till så att texten inte ska synas.
”Är du klar?” säger han, och jag nickar. Vi går ut från rummet och börjar gå ner från den stora trappan. Tjejen i receptionen hälsar glatt och jag säger snabbt hej tillbaka. Vi går ut på den mörka gatan, solen håller på att gå ner och det är inte mycket ljus kvar.
Jag lutar mig tillbaka i soffan och lägger händerna över magen. Det var verkligen jätte längesen jag åt såhär mycket. Vi hade haft en tävling om vem som kunde äta mest först, det var ganska jämnt tills jag verkligen inte kunde äta mer. Jag hade ätit väldigt mycket mer än jag brukar.
”Ska vi ta glass nu?” frågar Justin. Jag nickar och Justin går ut i köket för att hämta glassen. Han kommer strax tillbaka med glassen och skedar. Han sätter ner en glass vid mig och jag öppnar locket. Jag verkligen älskar denna glassen. Jag tar upp en sked och tar en bit glass med den.
”Jag älskar denna glassen” säger jag till Justin som precis har satt sig i soffan igen och ger honom ett leende. Han ler tillbaka snabbt och vänder sig sedan mot tv:n igen.
”Var är dom andra egentligen? Borde dom inte vara tillbaka nu?” frågar jag och Justins blick riktas mot mig istället för tv:n. Han kollar förvånat på mig.
”Vet du inte det? Dom skulle någonstans och sover över där” säger Justin utan att släppa mig med blicken.
”Okej” säger jag och tar filten som ligger emellan oss. Jag lägger den om mina ben, Justins blick är riktad mot tv:n igen.
Jag gäspar stort och lutar mitt huvud mot kudden.
”Är du trött?” frågar Justin. Jag nickar och sluter mina ögon. Jag känner hur han reser sig upp och plötsligt bär han upp mig. Men jag är för trött för att bry mig, utan låter mina ögon att vara stängda. Han lägger försiktigt ner mig på en säng och jag öppnar försiktigt ögonen.
”Justin, jag kan sova på soffan” Säger jag trött när jag märker att han har lagt sig i sitt rum. Han skakar på huvudet.
”Nej, jag gör det istället. Du är fortfarande sjuk.” säger han och tar ett av täckena. Jag suckar högt.
”Justin seriöst, du ska inte behöva sova på soffan för att jag är sjuk” Säger jag surt. Han tar en kudde också och börjar gå ut från dörren.
”Justin vänta” Säger jag och han stannar i dörröppningen. Han vänder sig om och tittar på mig.
”Sängen är ju stor så du kan ju också sova här” säger jag. Han skakar på huvudet och skrattar till. Jag kollar förvånat på honom, varför skrattar han?
”Vad säger din pojkvän om det då?” Jag suckar ännu en gång och slänger mig ner i sängen.
”Skitsamma vad han tycker, vi är ju bara vänner” säger irriterat. Jag hör Justins steg men orkar inte bry mig om vart han går. Jag känner hur sängen trycks ner på ena sidan och slår upp ögonen. Justin har lagt sig ner och hans ögon är slutna. Jag vänder mig om och sluter mina ögon.
Förlåt för dåligt och kort kapitel. Men har inte haft skrivlust på jätte länge.
Kommentera, minst 2 kommentarer till nästa kapitel.
~Aprils perspektiv ~ Kapitel 14.
Förra kapitlet:
”Jag önskar att vi kunde göra detta oftare, gå ut och äta utan att vara rädda för att någon ser oss” säger jag och ler. Min mobil plingar till och jag ger Kevin ett ursäktande leende innan jag tar upp den. Ett sms från Justin. ”Hoppas ni får det trevligt, men ni borde verkligen berätta snart. Tror Chelsey börjar ana lite. Ses sen” Jag suckar och ger mobilen till Kevin. Han läser smset några gånger och nickar.
”Vi ska berätta när vi kommer tillbaka.” Jag tar tillbaka och skriver ett sms tillbaka till Justin.
”Vi ska berätta efter semestern, vill inte förstöra den. Ses!” Jag ger Kevin ett sista leende innan jag börjar äta.
Jag tar en liten tugga av min macka, för att inte börja må illa igen. Huvudet värker, det känns som om det ska sprängas vilken sekund som helst. Jag tar ett djupt andetag och dricker en liten klunk av vattnet för att skölja ner mackan.
”Jag tycker att vi ska till stranden idag” säger Chelsey lika glad som vanligt. Fast just nu önskar jag bara att hon skulle vara tyst. Jag suckar ljudlöst och fokuserar på mitt vatten glas. Jag stänger ute allt ljud. Försiktigt tar jag upp min macka och tar en pytteliten tugga igen. Jag tuggar den ordentligt innan jag sväljer ner den med vattnet. Jag höjer blicken upp mot Justin som säger något och han bir bara suddigare hela tiden. Jag koncentrerar mig på att se hans ansikte men kan bara urskilja ansiktsformen. Jag hör att Chelsey försöker prata med mig, men min hals är helt torr. Jag får inte fram ett ljud. Jag känner en hand på min axel och någon säger något till mig. Jag gissar på att det är Justins röst. Han lägger armarna runt min midja och lyfter upp mig. Huvudet värker värre än det någonsin gjort och jag önskar att jag bara kunde säga till alla att hålla tyst. Han springer upp för trappan, och det göt ännu ondare i mitt huvud. Kan det inte bara sluta? Äntligen stannar han upp och öppnar dörren. Jag öppnar mina ögon lite och ser att han går in mot sängen. Men jag känner inte riktigt igen mig, det är inte mitt rum. Han lägger ner mig i den stora dubbelsängen och jag sluter ögonen igen. Huvudet känns ännu värre.
”Är du kvar här med henne? Eller ska jag stanna?” Chelsey pratar så tyst som möjligt, men det känns som att hon skriker det.
”Nej, jag måste ändå fixa en sak så jag passar henne, det är nog bättre att det är lugnt här” säger Justin och Chelsey går ut från dörren efter hon sagt hejdå. Justin kommer gåendes mot mig och sätter sig på den andra delen av sägen. Han lutar sig mot mig och lägger sin hand på min panna.
”Du har ju feber, hur mår du?” säger han med sin mjuka röst. Jag öppnar munnen och försöker säga att mitt huvud gör ont, men får inte fram något. Jag försöker allt jag kan igen.
”Mitt huvud…” säger jag hest, knappt ens som en viskning. Han nickar och går ut mot köket. Jag sluter mina ögon, Jag hör hur Justin rotar i lådorna i köket medans kranen står på. Det tystnar snabbt och han kommer gåendes in till rummet igen. Han sätter sig ner på sängen och ger mig vatten glaset och en liten tablett. Jag tar sakta den lilla tabletten och sväljer ner den med vattnet. Jag har aldrig haft svårt att svälja tabletter eller något sånt. Jag slänger ner huvudet på kudden och sluter ögonen. Justin tar en slinga av mitt hår och snurrar den runt sitt finger.
Jag öppnar sakta ögonen, huvudet värker inte längre och jag känner mig mycket bättre. Jag kollar på platsen bredvid mig och Justin är borta. Jag sätter mig upp och sätter ner fötterna på golvet. Jag går fram till Justins stora garderob som han har fyllt med kläder. Jag tar ut ett par mjukisbyxor och en T-shirt. Jag slänger de på sängen och ser ett par strumpor som ser jätte mysiga ut och slänger dom till sängen också. Jag tar snabbt på mig kläderna och börjar gå ut mot vardagsrummet.
”Jag vet och detta funkar inte längre har jag ju sagt. Och du höll med mig. Det är bäst så” säger Justin irriterat Jag stannar upp och kikar försiktigt på han. Han pratar i telefon, jag står blixt stilla och försöker lyssna. Detta är fel, jag ska inte lyssna på hans telefonsamtal. 1
”Ja, men vi pratar om detta sen. Jag är på semester och vill inte ha en massa att tänka på” Han går runt och flyttar på en massa saker och vänder på dom så att dom står rätt. Plötsligt lägger han bara på och vänder sig mot mig. Ett leende sprider sig snabbt på hans läppar och jag ler smått tillbaka. Jag tittar försiktigt ner.
”Förlåt, det var nog inte meningen att jag skulle höra det…” säger jag och tittar lite upp på han.
”Det är lugnt, det är bara Selena. Det är inte en direkt hemlighet” säger han lätt och sätter sig i soffan. Jag sätter mig bredvid honom och tar upp mina fötter i soffan också.
”Hur mår du?” frågar jag eftersom han ser helt förstörd ut. Han tar en djup suck och öppnar munnen för att säga något men stänger den igen.
”Helt ärligt, inte så bra” säger han lätt och tittar på mig. Jag nickar och lägger min hand över hans. Han tittar upp och ger mig ett leende.
”Justin jag finns här för dig, du vet jag hade också problem fast vi löste det” säger jag och ler tillbaka. Han nickar och tar fjärrkontrollen från bordet. Tv:n startas och han bläddrar mellan alla kanaler. Som vanligt finns det inget bra vid denna tiden.
”Vi tittar på film istället” säger jag och reser mig upp.
”Nej, sätt dig ner. Du är ju sjuk” Jag tittar på han och suckar. Jag känner mig inte alls sjuk, men eftersom jag har fått en tablett har febern försvunnit. Jag slänger mig ner i soffan och tittar surt på Justin. Han skrattar lätt och går ut till köket. Jag hör hur han rotar i en massa lådor och häller upp saker. Jag tar ner filten från en hylla och lägger den runt mina ben. Justin kommer in i vardagsrummet igen med skålar i händerna. Han sätter ner dem på bordet.
”Och vi ska äta upp detta?” frågar jag. Det var jätte längesen jag satt tillsammans med någon och åt godis. Senast var när pappa levde, vi gjorde alltid det tillsammans. Men efter hans död slutade jag med allt sånt, det påminde för mycket. Jag tittar upp på Justin som nickar. Jag tar fjärrkontrollen och bläddrar mellan kanalerna. Jag stannar på en kanal som visar Justins film
”Denna blir det” säger jag och ler stort mot han. Han suckar högt och slänger en kudde på mig.
”Och det är verkligen tvunget eller? Du får som du vill denna gången, men bara för att du är sjuk” säger han och lutar sig över bordet. Han tar fram en liten vit tablett och ett vattenglas och räcker det till mig. Jag tar emot det och sväljer ner den lilla tabletten och sätter tillbaka glaset på bordet. Jag lägger mitt huvud i Justins knä och riktar min blick på tv:n. Det är en video på Justin när han var liten. Jag tittar upp och ger han ett stort leende. Sakta sluter jag mina ögon och känner verkligen hur trött jag är.
-
Jag känner hur något andas i min nacke. Jag öppnar genast ögonen och vänder mig om, och möts av Justins ansikte. Han ser så gullig ut när han sover. Jag lägger märke till att hans arm ligger runt min midja, men orkar inte bry mig. Utan jag lägger mig ner så att mitt huvud är vid Justins hals. Han luktar så gott, det går inte att beskriva hur han luktar utan han luktar som sig själv. Med ett leende på läpparna somnar jag om igen.
Förlåt för jätte litet kapitel, men det är bättre än inget.
Jag vet att jag glömt Justin lkite innan, men har haft mycket annat att göra så. Men detta kapitlet handlar typ bara om Justin och April så.
KOmmentera. minst 2 kommentarer till nästa.
